Latent i vår vokabulär vilar ett antagande om ägande som den mest fundamentala relationen, om statiska atomära enheter av du och jag istället för ett dynamiskt vi i ständig tillblivelse. Grammatikens kategorier av subjekt och objekt kräver ett förtingligande av det som skall omsättas i ord: endast det som kan objektifieras låter tala om sig. Den grammatiska hanteringen av min kvinna, min mor, min son följer samma princip som den av min bil, min sko, min bok. Objektifiering är en språklig förutsättning.

Helena Granström, Alltings Mått (Ruin, 2008) p. 19