Går det över huvud taget att fördela pengar?

Går det över huvud taget att fördela pengar? Vardagserfarenheten svarar ja: vi kan samla kontanter i en hög och dela ut dem på nytt. Men en omfördelningspolitik för större rättvisa kan inte nöja sig med kontanter utan måste även omfördela illikvida tillgångar – sådant som fastigheter, fabriker och fiberkablar. Det intressanta är då inte penningvärdet, utan det materiella innehållet. Går hotellet att använda som flyktingboende? Går golfbanan att använda som betesmark? Rymmer kolkraftverket någon utrustning som kan användas till legitim verksamhet?

Det är möjligt att de miljarder dollar som bokförs av aktieägarna till Spotify inte går att omsätta i äldreomsorg. Vad pengarna representerar är i huvudsak immaterialrättsliga tillgångar: patent, affärshemligheter, databaser och anställningskontrakt som begränsar de anställdas rätt att använda sina kunskaper. Sådana tillgångar kan förvisso “omfördelas” genom att de immateriella rättigheterna helt enkelt upphävs, precis som tomma fastigheter kan “omfördelas” genom husockupationer.

Att använda pengar som medium för omfördelning är inte omöjligt, lika lite som det är omöjligt att se teaterföreställningar på Youtube eller chatta med hjälp av brevduvor. Men med varje medium följer vissa begränsningar. Detta gäller även för pengarna. Det abstraktaste av alla medier verkar helt enkelt vara illa ägnat för konkret omfördelning av makt och resurser i ett samhälle.

Rasmus Fleischer, 'Kan Pengar Fördelas?' on RasmusFleischer, https://www.rasmusfleischer.se/2016/09/kan-pengar-fordelas/ (09/2016)